i feel it in my fingers....

....i feel it in my toes.. det bara pirrar och kittlas. känns overkligt och ändå så verkligt. så nära men allt för långt bort. men snart är det bortgjort och jag har ingen aning vad jag har att förvänta mig. hur kommer jag att känna mig, vad kommer att förändras, vad förblir detsamma? hur kommer det att bli. levt i en ogenomskinlig glasbubbla omedveten om vad som har hänt runt omkring i princip. på ngt vis har det påmint om att vänta barn. det första, när det var första gången man gick igenom alla känslor som havandeskap medför. snart.. t-10 igen.

welcome to brave new world...